Varför återvänder fler somalier till sitt hemland?

Detta är en fråga som jag ofta får och i denna bloggartikel kommer jag att reflektera över den. För ett år sedan fick jag en förfrågan från en kommun om att föreläsa kring varför många somalier återvänder till sitt hemland eller bosätter sig i andra länder. Det är den här frågan som gjorde att jag började undersöka mer om vad som bottnar i den eftersom jag själv saknade kunskap och statistik om somalier som återvänder.

Enligt Statistiska centralbyrån utvandrade 73 434 personer från Sverige under 2023, varav 32 % var födda i Sverige. De vanligaste födelseländerna efter Sverige var Syrien, Indien, Kina, Irak, Somalia, Polen och Tyskland. Vid närmare granskning framgår det att 1 800 personer födda i Somalia lämnade Sverige. Även om denna siffra inte är högre än för personer födda i Syrien, Indien, Kina eller Irak har den somaliska gruppens siffror väckt uppmärksamhet.

För att förstå situationen bättre intervjuade jag somaliska föräldrar boende i Sverige samt de som har utvandrat. Dessa intervjuer genomfördes mer av nyfikenhet än som en del av en studie.

De föräldrar jag intervjuade beskrev en känsla av hot och alienation. Hotet handlade om att deras föräldraskap ifrågasattes. Till exempel berättade en mamma att hon brukade resa utomlands med sina barn varje sommar, men under pandemin blev detta omöjligt. År 2022 beslutade hennes familj sig för att resa till ett afrikanskt land. När skolan uttryckte oro över resan till Afrika kände hon sig förnedrad och sa: "Jag visste inte att jag var i fängelse. Jag trodde att jag hade friheten att röra mig och åka vart jag ville."

Flera av de intervjuade föräldrarna nämnde också den utvidgade lagen om utreseförbud som trädde i kraft den 1 juni 2024. Denna lag syftar till att skydda barn från skadliga utlandsvistelser och hjälper yrkesverksamma att förhindra bortförande av barn. Men föräldrarna menade att lagen pekar ut specifika grupper och riskerar att leda till diskriminering eller rasifiering av dem som tillhör så kallade "riskgrupper".

Föräldrarna uttryckte också oro över det politiska klimatet i landet där de kände sig oönskade och marginaliserade. En tidigare studie (Osman et al., 2016) visade att somalier upplevde diskriminering från både skolan och samhället vilket ledde till avståndstagande från institutioner.

I en nyligen genomförd studie i Norge (Handulle, 2022) framkom det att en av huvudorsakerna till varför somaliska föräldrar återvände från Norge till hemlandet var upplevelser av diskriminering samt känslan av alienation. Föräldrar som jag intervjuade menade att denna känsla lämnat dem med en stark känsla av oönskvärdhet vilket har varit psykologiskt påfrestande.

I Handulles studie beskrev föräldrarna som återvänt till Somalia hur de ville skapa en känsla av tillhörighet för sig själva och sina barn. De rapporterade mindre stress och noterade att de kände sig sedda och uppskattade i Somalia. Särskilt uttryckte de lättnad över att slippa övertyga myndigheterna om sina kvalifikationer som föräldrar – något de tvingades göra vid möten med skolpersonal samt socialtjänsten i Norge.

Även om Handulles studie handlar om somaliska föräldrar i Norge kan orsaken bakom varför somalier utvandrar från Sverige vara liknande. Föräldrar väljer ofta att ta med sina barn tillbaka till hemlandet eller återvänder själva för att skapa en känsla av tillhörighet och acceptans. Det är avgörande att vi försöker förstå vad det innebär för dessa föräldrar när de återvänder eller besöker sina hemländer – istället för bara anta negativa motiv såsom tvångsäktenskap eller könsstympning. Förstå mig inte fel, i mitt arbete som forskare så kommer barn-frågan först.

Sammanfattningsvis är det viktigt med lagar som skyddar barn i riskmiljöer, samtidigt behöver vi arbeta med förebyggande åtgärder. Vi måste sträva efter ett samhälle där människor känner sig trygga och inkluderade. För detta ändamål behöver vi inom olika myndigheter skapa forum som stärker samarbetet mellan medborgarna och myndigheterna. Vi kan inte bara behandla symptomen; vi måste identifiera orsakerna bakom varför människor väljer att återvända. Handulles studie visar även hur de föräldrar som återvände till Somalia skapade möjligheter för sina barn genom att låta dem gå i norska skolor samt fira norska högtider även i Somalia.

Referens

Handulle, A. (2022) ‘Little Norway in Somalia–Understanding Complex Belongings of Transnational Somali Families’, <i>Nordic Journal of Migration Research</i>, 12(1), p. 88–104. Available at: https://doi.org/10.33134/njmr.371.

Osman, F., Klingberg-Allvin, M., Flacking, R. et al. Parenthood in transition – Somali-born parents’ experiences of and needs for parenting support programmes. BMC Int Health Hum Rights 16, 7 (2016). https://doi.org/10.1186/s12914-016-0082-2